<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!-- generator="wordpress/2.3.2" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>Örtmedicin</title>
	<link>http://ortmedicin.se</link>
	<description>Bättre hälsa med naturens egen medicin</description>
	<pubDate>Mon, 15 Sep 2008 14:33:17 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.3.2</generator>
	<language>en</language>
			<item>
		<title>Örtmedicinens historia</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/ortmedicinens-historia/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/ortmedicinens-historia/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 15 Sep 2008 14:33:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>johanna</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Historia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/ortmedicinens-historia/</guid>
		<description><![CDATA[Så länge som människan har funnits på jorden har man på ett eller annat sätt använt sig av växer för att lindra smärta, dämpa feber, desinficera sår och mycket annat. Många av de växer som finns omkring oss har en medicinal inverkan på den mänskliga kroppen, men numera nyttjar man inte naturapoteket alls till förmån [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><font size="3">Så länge som människan har funnits på jorden har man på ett eller annat sätt använt sig av växer för att lindra smärta, dämpa feber, desinficera sår och mycket annat. Många av de växer som finns omkring oss har en medicinal inverkan på den mänskliga kroppen, men numera nyttjar man inte naturapoteket alls till förmån för doktorer och receptbelagda läkemedel.  <a href="http://ortmedicin.se/art/ortmedicinens-historia/#more-24" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/ortmedicinens-historia/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Olika typer av brygder</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/olika-typer-av-brygder/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/olika-typer-av-brygder/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 15 Sep 2008 14:29:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>johanna</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Brygder]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/olika-typer-av-brygder/</guid>
		<description><![CDATA[Användandet av örtmedicin har varit mångsidigt. Man har mosat och gjort salvor, man har gjort gröt att ha under omslag, man har gjort brygder och teer. Några exempel på medicinska brygder är följande:
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Användandet av örtmedicin har varit mångsidigt. Man har mosat och gjort salvor, man har gjort gröt att ha under omslag, man har gjort brygder och teer. Några exempel på medicinska brygder är följande: <a href="http://ortmedicin.se/art/olika-typer-av-brygder/#more-22" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/olika-typer-av-brygder/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Vilka delar av växterna används</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/vilka-delar-av-vaxterna-anvands/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/vilka-delar-av-vaxterna-anvands/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 15 Sep 2008 14:28:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>johanna</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Växtdelar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/vilka-delar-av-vaxterna-anvands/</guid>
		<description><![CDATA[Man använder alla delar av växterna, rötter, stjälkar, blad, frön, blommor, frukter, grenar, bark, gräs i en massa olika kombinationer och mängder. Oftast ska växtdelarna koka, dra eller blandas med vatten för att sedan förtäras, men det finns också växter som endast används utvärtes och blir giftiga om man skulle använda dem invärtes.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Man använder alla delar av växterna, rötter, stjälkar, blad, frön, blommor, frukter, grenar, bark, gräs i en massa olika kombinationer och mängder. Oftast ska växtdelarna koka, dra eller blandas med vatten för att sedan förtäras, men det finns också växter som endast används utvärtes och blir giftiga om man skulle använda dem invärtes. <a href="http://ortmedicin.se/art/vilka-delar-av-vaxterna-anvands/#more-21" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/vilka-delar-av-vaxterna-anvands/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>De bästa medicinen</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/de-basta-medicinen/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/de-basta-medicinen/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Sep 2008 18:41:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Annat]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/de-basta-medicinen/</guid>
		<description><![CDATA[Det sägs att sex och skratt är de bästa medicinen.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det sägs att sex och skratt är de bästa medicinen. <a href="http://ortmedicin.se/art/de-basta-medicinen/#more-20" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/de-basta-medicinen/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Aloe Vera</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/aloe-vera/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/aloe-vera/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 21:49:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Läkande örter]]></category>

		<category><![CDATA[Naturmedel]]></category>

		<category><![CDATA[Örter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/aloe-vera/</guid>
		<description><![CDATA[Aloe Veran har använts som medicinalväxt i flera hundra år. Den har används på samma sätt i alla tider, för att läka brännsår och andra sår.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Aloe Veran har använts som medicinalväxt i flera hundra år. Den har används på samma sätt i alla tider, för att läka brännsår och andra sår.  <a href="http://ortmedicin.se/art/aloe-vera/#more-19" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/aloe-vera/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Ginkgo biloba</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/ginkgo-biloba/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/ginkgo-biloba/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 21:48:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Läkande örter]]></category>

		<category><![CDATA[Naturmedel]]></category>

		<category><![CDATA[Örter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/ginkgo-biloba/</guid>
		<description><![CDATA[Ginkgo trädet nämndes redan för flera tusen år sedan, i kinesiska medicinska skrifter. Ginkgo biloba kom till Sverige under 1700-talet.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ginkgo trädet nämndes redan för flera tusen år sedan, i kinesiska medicinska skrifter. Ginkgo biloba kom till Sverige under 1700-talet. <a href="http://ortmedicin.se/art/ginkgo-biloba/#more-18" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/ginkgo-biloba/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Ginseng</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/ginseng/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/ginseng/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 21:46:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Läkande örter]]></category>

		<category><![CDATA[Naturmedel]]></category>

		<category><![CDATA[Örter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/ginseng/</guid>
		<description><![CDATA[Ginsengen har sitt ursprung i Kina och Korea. I Kina ansågs växten vara så värdefull att den endast fick användas utav kejsaren och hans familj. I Asien användes ginsengen som ett stimulerande medel för att påskynda läkning och öka immunförsvaret hos friska personer.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ginsengen har sitt ursprung i Kina och Korea. I Kina ansågs växten vara så värdefull att den endast fick användas utav kejsaren och hans familj. I Asien användes ginsengen som ett stimulerande medel för att påskynda läkning och öka immunförsvaret hos friska personer.  <a href="http://ortmedicin.se/art/ginseng/#more-17" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/ginseng/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Röd solhatt</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/rod-solhatt/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/rod-solhatt/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 21:42:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Läkande örter]]></category>

		<category><![CDATA[Naturmedel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/rod-solhatt/</guid>
		<description><![CDATA[Solhatten kommer ursprungligen ifrån Nordamerika. Blomman blev känd som läkeväxt i Europa under 1700-talet. Användandet av röd solhatt var från början mot orm bett och sår. Under 1800-1900-talet användes den mycket mot infektionssjukdomar och som ett lindrande medel mot brännskador.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Solhatten kommer ursprungligen ifrån Nordamerika. Blomman blev känd som läkeväxt i Europa under 1700-talet. Användandet av röd solhatt var från början mot orm bett och sår. Under 1800-1900-talet användes den mycket mot infektionssjukdomar och som ett lindrande medel mot brännskador.  <a href="http://ortmedicin.se/art/rod-solhatt/#more-16" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/rod-solhatt/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Kamomill</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/kamomill/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/kamomill/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 21:41:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Läkande örter]]></category>

		<category><![CDATA[Naturmedel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/kamomill/</guid>
		<description><![CDATA[I Europa använde man främst kamomill för invärtes bruk mot mag- och tarm sjukdomar, menstruationssmärtor, och ett lugnande medel. Utvärtes tvättade man sig med ett sköljmedel gjort på kamomill vid underlivsinflammationer och som ögonbad vig ögonkatarr. Egypterna offrade kamomill till solguden Ra. De planterade också kamomillen på gravarna för att deras döda skulle få återfödas [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I Europa använde man främst kamomill för invärtes bruk mot mag- och tarm sjukdomar, menstruationssmärtor, och ett lugnande medel. Utvärtes tvättade man sig med ett sköljmedel gjort på kamomill vid underlivsinflammationer och som ögonbad vig ögonkatarr. Egypterna offrade kamomill till solguden Ra. De planterade också kamomillen på gravarna för att deras döda skulle få återfödas till ett rikt liv.  <a href="http://ortmedicin.se/art/kamomill/#more-15" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/kamomill/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Johannesört</title>
		<link>http://ortmedicin.se/art/johannesort/</link>
		<comments>http://ortmedicin.se/art/johannesort/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 21:39:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Historia]]></category>

		<category><![CDATA[Läkande örter]]></category>

		<category><![CDATA[Örter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://ortmedicin.se/art/johannesort/</guid>
		<description><![CDATA[Johannesörten började användas efter det att Hippokrates hade klassificerat den som ett läkemedel. Användes från början som ett &#8220;kylande&#8221; och inflammations hämmande medel, men också som ett läkemedel mot sängvätning och förstoppad urinblåsa.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Johannesörten började användas efter det att Hippokrates hade klassificerat den som ett läkemedel. Användes från början som ett &#8220;kylande&#8221; och inflammations hämmande medel, men också som ett läkemedel mot sängvätning och förstoppad urinblåsa. <a href="http://ortmedicin.se/art/johannesort/#more-14" class="more-link">(more&#8230;)</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://ortmedicin.se/art/johannesort/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>

