Sök:

Örtmedicin

Bättre hälsa med naturens egen medicin

Syntetiska läkemedel

Från mitten 1900-talet tog de syntetiskt framställda substanserna över och ursprunget, växterna själva, när det gällde deras läkande betydelse, glömdes bort. Under ett par decennier framställdes syntetiska läkemedel med vad man då trodde “nästan inga bieffekter”. I dag känner vi till de syntetiska medicinernas bieffekter.
Syntetiska läkemedlen skapades av alkemisten Paracelsus (1493-1541), som destillerade växternas eteriska oljor och kombinerade dem med andra ingredienser.
Så gör farmaceutiska företag än idag. Att extrahera en del ämnen från en växt är för en medicinsk ört – expert att förstöra den naturliga balansen i växtens läkande förmåga. Syntetiska mediciner verkar fort och åstadkommer ibland en helomvändning i sjukdomen på bara några timmar eller dagar. Men de kan framkalla biverkningar som är nästan lika obehagliga som den ursprungliga sjukdomen. I en krissituation när man snabbt måste häva en plötslig försämring av patientens hälsa föredrar, naturligtvis, även den mest hängivna ört – förespråkaren konventionell behandling. Örtmediciner verkar långsamt och milt och ger inga biverkningar om de används rätt. Även om man tar dem för en särskild krämpa, hjälper de hela organismen och återställer harmonin där det har varit obalans.Fram till 1960-talet örtmedicinen användes inte. När neurosedynkatastrofen och många andra fall med förödande bieffekter blev kända, bidrog det till ett förnyat intresse för naturmedicin. I slutet av 1970-talet kom den första lagstiftning och sedan dess har vi haft naturmedel. Det blev med andra ord tillåtet att marknadsföra örter med medicinska påståenden.


  1. Ej kommenterad.
Kommentera