Sök:

Örtmedicin

Bättre hälsa med naturens egen medicin

Paracelsus naturmedicin

På 1500-talet kom Paracelsus som trodde på de fyra elementen, men han ansåg samtidigt att kosmos var skapat av tre andliga principer: salt, svavel och kvicksilver. Detta handlar om symboler, precis som elementär – läran. De tre principerna kallades “tria prima” och de ansågs finnas i allt skapat – sten precis som människa. Paracelsus gjorde uppror mot humoralpatologin, och hävdade att det inte hade med kroppsvätskorna och dess fördelning att göra om man blev sjuk. Det fanns vissa sjukdomsfrön som var uppkomsten till sjukdomar. För att fördriva sjukdomen gällde det för läkarna att förstå dessa sjukdomsfröns uppkomst. Förstod man inte den kemiska naturen hos tria prima kunde man heller inte hitta rätt medicin för sjukdomen. Han brände upp böcker av Galenos och menade att akademikernas teoretiska lärdomar inte var något att ha. Paracelsus värderade heller inte läkare särskilt högt, vilket han inte gjorde någon hemlighet av. Han ansåg att praktik och teori liksom förnuft och erfarenhet måste gå hand i hand, därför lärde han bara sina elever sådant han själv hade erfarenhet av och kunskap om.
Paracelsus motsatte sig också de komplicerat sammansatta mediciner som på den tiden var så vanliga. Han menade att man inte skulle göda apotekare, utan bota sjukdomar. Han kan tyckas vara läkemedelskemins skapare, eftersom han försökte skapa läkemedel med renare verkan. Under ett experiment för att försöka hitta den alkemiska drömmen, livselixiret fick han fram laudanum, ett effektivt smärtstillande medel, ur en opiumvallmo. Dessutom behandlade han syfilis med kvicksilverblandningar för invärtes bruk, vilket skulle leva kvar en lång tid framöver. Paracelsus var också den förste som insåg att epilepsi och silikos var sjukdomar och hade föga att göra med besatthet av onda andar. Han visade även på att det kan finnas psykologiska orsaker till sjukdomar.

Grekisk filosofi, egyptiska traditioner och österländsk visdom blandades till slut, några hundra år efter den vanliga tideräkningens år noll, och skapade nya medicinska skolor. Hippokrates läror levde kvar, men det fanns även andra, t.ex. den empiriska läran, som innebar att man botar sjukdomar genom läkemedel och aktiva insatser – inte genom att prata om det. Ingredienserna kom från både växt-, mineral- och djurriket.
Araberna tog över dem grekisk-romerska medicinska kunskaper och tillförde lite nytt. Tack vare araberna och deras översättningar återkom humoralpatologi till Europa under medeltiden.
Det var i klostren man översatte de arabiska texterna. Man praktiserade både arabisk och grekisk-romersk läkekonst, samt traditionell folklig medicin. Klosterordnarna odlade örter i sina örtagårdar, och på så sätt spreds medicinalväxterna över Europa.


  1. Ej kommenterad.
Kommentera